Fördjupning · Om våtmarker

Från myr till åker: våtmarkernas historia

Vad är torv, och vad räknas egentligen som våtmark? Var i världen och i Sverige finns våtmarkerna, och hur har landskapet förändrats när de dikats ut? Här är fakta, och för varje påstående anges källan.

≈ 15 %

av Sveriges landareal är torvmark³

90 %

av våtmarkerna har försvunnit i delar av Mälardalen och Skåne, som mest⁷

600 000 ha

kärr och mossar odlades upp i Sverige från 1800-talet till 1930¹¹

21 %

av världens inlandsvåtmarker har gått förlorade sedan år 1700¹²

Grunden

Vad är torv?

Torv är växtrester som bara delvis har brutits ned. Den bildas där marken är så blöt att det råder brist på syre. Då kan nedbrytarna inte hinna med, och dött växtmaterial som mossor, starr och ris ansamlas lager på lager³¹. Torv är alltså en organisk jordart som till största delen består av vatten och kol. Hur mycket som ryms i en kubikmeter beskrivs på startsidan.

Torven växer mycket långsamt, i genomsnitt knappt en halv millimeter per år i nordliga torvmarker² (omräknat från kolackumulationen, se startsidan). Ett torvlager som är flera meter tjockt kan därför ha tagit tusentals år att bygga upp.

När räknas marken som torvmark?

Det finns ingen enhetlig gräns. I Sverige används tre olika definitioner, som alla utgår från hur tjockt det organiska lagret är⁴:

Definition	Minsta torvdjup
Riksskogstaxeringen	30 cm
Jordmånen histosol (organogen jord)	40 cm
Sveriges geologiska undersökning (SGU)	50 cm

Källa: SLU:s produktbeskrivning av Torvkartan (2020)⁴. Internationellt brukar man ofta räkna med minst 30 cm torv¹.

Så blir en sjö en mosse

1. Sjö
Många våtmarker ligger där det tidigare fanns en sjö, som långsamt har fyllts igen med sediment och torv³.
2. Kärr
Torven matas med grundvatten från omgivningen. Kärret är i sin helhet ett utströmningsområde för grundvatten³.
3. Mosse
Där det regnar mycket kan torven växa på höjden, så att ytan lyfts över grundvattnet från omgivningen. Kärret blir då en mosse som bara får vatten och näring från nederbörden³¹.
4. Expansion
När torven växer kan marken runt omkring också försumpas, så att våtmarken breder ut sig i sidled³.

Torvmarker kan även bildas utan en sjö, nämligen där grundvattenytan ligger nära markytan och marken försumpas direkt³.

Begreppet

Vad är en våtmark?

Våtmark är ett bredare begrepp än torvmark. Alla torvmarker är i orört tillstånd våtmarker, men alla våtmarker bildar inte torv. Det finns två definitioner som används mest.

Svensk definition (VMI)

Mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden.Våtmarksinventeringen (VMI), via Naturvårdsverket⁵

För att ett område ska räknas som våtmark ska minst 50 % av vegetationen vara hydrofil, alltså fuktighetsälskande. Tillfälligt blottade bottnar i sjöar, hav och vattendrag räknas också som våtmark trots att de saknar vegetation⁵.

Internationell definition (Ramsar)

"Areas of marsh, fen, peatland or water, whether natural or artificial, permanent or temporary, with water that is static or flowing, fresh, brackish or salt, including areas of marine water the depth of which at low tide does not exceed six metres."Ramsarkonventionen, artikel 1.1⁶

Ramsardefinitionen är mycket bred. Den omfattar även grunda havsområden och konstgjorda miljöer som kanaler, diken, reservoarer och dammar. Den används internationellt och inom EU⁵.

Mångfald

Olika typer av våtmarker

Den viktigaste skillnaden mellan torvmarker är var vattnet och näringen kommer ifrån. Mossar får allt från regn och snö. Kärr matas av grundvatten som har varit i kontakt med mineraljorden¹³.

Regnvatten

Mosse

Kallas ombrotrof och är näringsfattig och sur. Den byggs huvudsakligen upp av vitmossor. Torven har vuxit så högt att ytan inte längre nås av grundvatten från omgivningen¹³.

Grundvatten

Kärr

Kallas minerotrof och matas av grundvatten. Kärr är oftast mindre sura och mer näringsrika än mossar. Ett exempel är rikkärret, som har mycket kalk och en rik flora¹⁵.

Båda

Blandmyr

En myr där mosse- och kärrpartier ligger i mosaik¹. Tillsammans med mosse och kärr är det de tre huvudtyperna av orörd torvmark i Sverige⁸.

Norrland

Aapamyr och palsmyr

Aapamyrar är stora, flacka kärrkomplex i norr. Palsmyrar har kullar med permafrost i torven. Båda nämns som exempel på svenska våtmarkstyper⁵¹.

Skog

Sumpskog

Skog på blöt mark, ofta med torv. Sumpskog räknas som våtmark i svensk naturtypsindelning, och övrig sumpskog ingår i EU-naturtypen västlig taiga⁵.

Hävd

Fuktäng och strandäng

Öppna, blöta gräsmarker längs sjöar, vattendrag och kuster som ofta har hållits öppna genom bete och slåtter. Exempel på våtmarker är mossar, kärr och fukthedar⁵.

Geografi

Var finns våtmarkerna?

I världen

Världens våtmarker täcker fortfarande en yta som är större än Kanada¹³. Torvmarkerna ensamma täcker omkring 4,2 miljoner km², vilket är ungefär 2,8 % av jordens landyta enligt den globala kartläggningen PEATMAP⁹.

Mest torvmark finns i de boreala och arktiska områdena på norra halvklotet, i länder som Ryssland, Kanada, Finland och Sverige. Men det finns också stora tropiska torvmarker. PEATMAP-studien visar att tidigare inventeringar sannolikt har underskattat torvmarkerna i tropikerna⁹.

Exempel: Kongobäckenet

År 2017 kartlades Cuvette Centrale i Kongobäckenet. Det är världens största sammanhängande tropiska torvmarkskomplex, med omkring 145 500 km², ungefär en tredjedel av Sveriges yta. Där lagras uppskattningsvis 30,6 miljarder ton kol. Fyndet ökade den bästa skattningen av världens tropiska torvkol med 36 %¹⁰.

I Sverige

Topografin och klimatet ger Sverige goda förutsättningar för torvbildning. Omkring 15 % av landarealen är torvmark³.

Våtmarkerna är dock mycket ojämnt fördelade idag. De våtmarksrika delarna finns kvar i västra delen av sydsvenska höglandet, Dalarna, Värmland och Norrlands inland. I fjällnära områden finns stora arealer helt orörda våtmarker⁷.

Tillståndet för svenska våtmarker

Andel av ursprunglig våtmarksareal som försvunnit det senaste seklet	≈ ¼⁷
Inventerade våtmarker som påverkats de senaste 200 åren	≈ 80 %⁷
Våtmarkstyper med gynnsam bevarandestatus	≈ 20 %⁷
Kvar av ursprunglig våtmark i delar av Mälardalen och Skåne	≈ 10 %⁷

I fjällen har däremot majoriteten av våtmarkstyperna gynnsam status⁷.

Historia

Ett landskap som har torkats ut

Det svenska jordbrukslandskapet ser ut som det gör till stor del för att våtmarker har dikats ut och sjöar har sänkts. Förändringen skedde främst under 1800-talet och början av 1900-talet.

1700–1800-tal
Skiftesreformerna gör om odlingslandskapet i grunden. Förbättrade metoder gör det möjligt att dika i större skala¹¹.
1841
Staten börjar betala bidrag till dem som utför markavvattning. Dikningen kommer igång på allvar under 1800-talet¹¹.
Sent 1800-tal – tidigt 1900-tal
Det här är sjösänkningarnas och den storskaliga utdikningens tid. Fram till 1930 ökar åkerarealen från 1,5 till 3,8 miljoner hektar, och omkring 600 000 hektar kärr och mossar odlas upp¹¹.
1900-talet
Skogsdikning sprider utdikningen till skogslandskapet. Räknat sedan 1700 är skogsbruket den största enskilda orsaken till att Sverige har förlorat våtmarker¹². Under det senaste seklet försvinner nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarksareal⁷.
Idag
Markavvattning kräver tillstånd och är förbjuden i stora delar av södra och mellersta Sverige¹⁴. Fokus har flyttats till att återväta och restaurera⁸.

Exempel: Hornborgasjön

Sjön som sänktes och kom tillbaka

Under 1800-talet och början av 1900-talet sänktes Hornborgasjön i Västergötland i flera omgångar för att ge mer odlingsmark. Sjöns yta krympte från 28 till 4 km². Men i stället för bördig åker växte området igen med bladvass och blev snarare ett träsk¹⁵.

I början av 1990-talet restaurerades sjön och vattenytan höjdes igen. Idag är sjön känd för tranorna som samlas där i mars och april¹⁵.

Vad händer med landskapet när våtmarken försvinner?

Orörd våtmark

Grundvattenytan ligger nära markytan under stora delar av året⁵.
Torven växer och binder kol långsamt².
Regn och smältvatten magasineras och släpps ut långsamt (se startsidan).
Ytan är flack eller välvd, och mossen kan växa på höjden³.

Dikad våtmark

Grundvattnet sjunker i torven, och i genomsläpplig mark även utanför den dikade ytan³.
Torven börjar brytas ned och avger växthusgaser³⁸.
Marken sjunker ihop och den flacka ytan blir ett tråg längs diket. I många före detta våtmarker har torven brutits ned helt³.
Vattnet rinner snabbare ut. Dikessystemen i jordbruket beräknas ha höjt avrinningen från 0,5 till uppemot 2,5 liter per sekund och hektar¹¹.
Kvarvarande våtmarker växer igen på grund av dikning, vattenreglering, mindre bete och slåtter, övergödning och klimatförändringar⁷.

Orsaker

Varför försvinner våtmarkerna?

Globalt har omkring 3,4 miljoner km² inlandsvåtmark gått förlorad sedan år 1700. Det är mer än sju gånger Sveriges yta och 21 % av den ursprungliga arealen¹². Sedan 1970 försvinner våtmarker tre gånger snabbare än skog¹³. Det här är de viktigaste orsakerna.

Jordbruk

Den enskilt största orsaken. Världens förlorade våtmarker har framför allt blivit åkermark¹². I Sverige dikades kärr och mossar ut och sjöar sänktes för att få mer odlingsmark, särskilt i södra Sveriges slättbygder¹¹⁷.

Skogsbruk

Torvmarker har dikats för att öka skogstillväxten. Globalt är det en mindre orsak, men i Sverige, Finland och Estland är skogsbruket den dominerande orsaken och står för över 45 % av våtmarksförlusterna¹².

Uträtade vattendrag och sjösänkningar

Våtmarker har också försvunnit när vattendrag har rätats ut eller fördjupats och när sjöar har sänkts eller tappats ur helt⁷¹¹.

Bebyggelse och infrastruktur

Städer, vägar och industri som byggs ut tar mark. Att dränera mark som är för blöt för att bygga på räknas också som markavvattning¹³¹⁴.

Torvtäkt

Torv bryts för bränsle och gödsel eller odlingsjord. Sedan år 1700 har uppskattningsvis 792 miljoner ton torr torv brutits i världen¹². Kolet i torven har byggts upp under tusentals år².

Föroreningar, invasiva arter och klimat

De våtmarker som finns kvar försämras av föroreningar, invasiva arter, ohållbart nyttjande, förändrade flöden och klimatförändringar¹³.

Det finns hopp. Sedan 1990-talet har omkring 12 000 hektar våtmark anlagts eller restaurerats i Sverige¹⁶, och återvätning lyfts fram som en viktig klimatåtgärd⁸. Läs mer om kol och klimat på startsidan.

Referenser

Källor

Rydin, H. & Jeglum, J. K. (2013). The Biology of Peatlands (2:a uppl.). Oxford University Press. doi:10.1093/acprof:osobl/9780199602995.001.0001 Torvbildning, mosse (ombrotrof) kontra kärr (minerotrof), torvmarksbegrepp.
Loisel, J. m.fl. (2014). A database and synthesis of northern peatland soil properties and Holocene carbon and nitrogen accumulation. The Holocene, 24(9), 1028–1042. doi:10.1177/0959683614538073 Kolackumulation ≈ 23 g C/m²/år; omräknat ≈ 0,4–0,5 mm torv per år.
SGU, Sveriges geologiska undersökning. Allmänt om våtmarker och våtmarksåtgärder. Geologisk handledning för våtmarksåtgärder. sgu.se Torvbildning, kärr→mosse, ≈ 15 % av landarealen är torvmark, effekter av dikning (sättningar, sänkt grundvatten).
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet (2020). Produktbeskrivning: SLU Torvkarta version 1.0. slu.se (pdf) Svenska torvdefinitioner: SGU ≥ 50 cm, histosol ≥ 40 cm, Riksskogstaxeringen ≥ 30 cm.
Naturvårdsverket. Vad är våtmark? naturvardsverket.se VMI-definitionen, krav på ≥ 50 % hydrofil vegetation, Ramsardefinitionen i Sverige/EU, exempel på våtmarkstyper.
Ramsar Convention on Wetlands (1971, ändrad 1982 och 1987). Convention on Wetlands of International Importance especially as Waterfowl Habitat, artikel 1.1. ramsar.org (pdf) Den internationella definitionen av våtmark.
Naturvårdsverket. Våtmarker i Sverige. naturvardsverket.se ≈ ¼ förlorat senaste seklet, ≈ 80 % påverkade, upp till 90 % förlorat i Mälardalen/Skåne, ≈ 20 % gynnsam status, orsaker och igenväxning.
Naturvårdsverket. Våtmarker och klimat. naturvardsverket.se Mosse, kärr och blandmyr; dränering och återvätning.
Xu, J., Morris, P. J., Liu, J. & Holden, J. (2018). PEATMAP: Refining estimates of global peatland distribution based on a meta-analysis. CATENA, 160, 134–140. doi:10.1016/j.catena.2017.09.010 Global torvmarksareal 4,23 miljoner km² (≈ 2,84 % av landytan).
Dargie, G. C., Lewis, S. L., Lawson, I. T. m.fl. (2017). Age, extent and carbon storage of the central Congo Basin peatland complex. Nature, 542, 86–90. doi:10.1038/nature21048 Cuvette Centrale: 145 500 km², 30,6 Pg C.
Jordbruksverket (2013). Jordbrukets markavvattningsanläggningar i ett nytt klimat. Rapport 2013:14. jordbruksverket.se (pdf) Statsbidrag från 1841, sjösänkningarnas tid, åkerareal 1,5 → 3,8 milj. ha, 600 000 ha kärr och mossar uppodlade, ökad avrinning.
Fluet-Chouinard, E., Stocker, B. D., Zhang, Z. m.fl. (2023). Extensive global wetland loss over the past three centuries. Nature, 614, 281–286. doi:10.1038/s41586-022-05572-6 3,4 miljoner km² (21 %) förlorat sedan 1700, främst till åkermark; skogsbruk dominerande orsak i Sverige, Finland och Estland (> 45 %); 792 Mt torr torv bruten.
Ramsar Convention on Wetlands (2018). Global Wetland Outlook: State of the World's Wetlands and their Services to People. Gland, Schweiz. ramsar.org Våtmarker större än Kanada; −35 % sedan 1970, tre gånger snabbare än skog; drivkrafter bakom förlusterna.
Naturvårdsverket. Markavvattning. Vägledning. naturvardsverket.se Tillståndsplikt och förbud mot markavvattning i stora delar av södra och mellersta Sverige.
Länsstyrelsen Västra Götaland. Hornborgasjön (naturreservat). lansstyrelsen.se Sänkningar för odlingsmark, yta 28 → 4 km², restaurering i början av 1990-talet.
SLU. Våtmarker – forskningen ur ett vattenperspektiv. Kunskapsbanken. slu.se 12 000 ha våtmark anlagd/restaurerad sedan 1990-talet.