En kubikmeter myr: nästan bara vatten, och ett av jordens största kolförråd
Torvmarker täcker bara cirka 3 % av jordens landyta, men lagrar mer kol än all världens skog tillsammans6. Samtidigt fungerar de som enorma svampar som håller kvar vatten i landskapet. Här går vi igenom vad som faktiskt ryms i en enda kubikmeter.
Hur mycket vatten rymmer en kubikmeter våtmark?
En orörd myr består till största delen av vatten. Torv är ett extremt poröst material: 80–95 % av volymen är porer3, och under grundvattenytan är de porerna fyllda med vatten. Den fasta delen, alltså växtrester, väger bara runt 0,12 g per cm³, eller ungefär 120 kg per kubikmeter1.
Det betyder att en kubikmeter vattenmättad torv innehåller ungefär 800–950 liter vatten. Den fasta torven utgör alltså bara en liten bråkdel av myren.
Avrundat. Andelarna varierar med torvtyp och nedbrytningsgrad.34
Lagrat vatten är inte samma sak som vatten som kan släppas
Det mesta vattnet sitter hårt bundet i små porer och i växtcellerna. Den andel som rinner ut när grundvattenytan sjunker kallas dränerbar porositet eller specifikt magasin. I det lösa ytskiktet (akrotelmen) är den upp till 0,45, alltså 450 liter per m³. Ner mot akrotelmens bas sjunker den till omkring 0,05, eller 50 liter per m³4. Ytskiktet fungerar därför som en buffert som tar emot regn och släpper ifrån sig vatten långsamt.
Schematiskt, ej skalenligt. Indelningen i akrotelm och katotelm enligt Price m.fl.45
Vitmossan, myrens svamp
Vitmossor (Sphagnum) har stora, döda hyalinceller som suger upp och håller kvar vatten. En vitmossa kan rymma ungefär 15–20 gånger sin egen torrvikt i vatten, och vissa arter ännu mer5. Det är vitmossan som bygger upp mossarnas torv.
Översvämningsskydd
Enligt amerikanska EPA kan en acre våtmark magasinera 1–1,5 miljoner gallon flodvatten. Omräknat blir det ca 9 400–14 000 m³ per hektar13. Vattnet släpps sedan ut långsamt, vilket dämpar flödestoppar nedströms.
Hur mycket kol lagras i en kubikmeter våtmark?
I en vattenmättad, syrefri torvmark bryts döda växtdelar ned mycket långsamt. Därför ansamlas kol år efter år, i tusentals år. Den största sammanställningen av nordliga torvkärnor, med 268 kärnor från 215 platser, visar att torv i genomsnitt har en torr skrymdensitet på 0,12 g/cm³ och en kolhalt på 47 %1.
| Torr torvsubstans | 0,12 g/cm³ × 1 000 000 cm³ | ≈ 120 kg |
| varav kol (47 %) | 120 kg × 0,47 | ≈ 56 kg C |
| som koldioxid | 56 kg × 44/12 | ≈ 207 kg CO₂ |
| Vatten i samma kubikmeter | porositet 80–95 % | ≈ 800–950 kg |
Medelvärden för nordliga torvmarker1. Faktorn 44/12 är förhållandet mellan molmassan för CO₂ och för kol. Enskilda torvmarker kan avvika kraftigt, särskilt beroende på nedbrytningsgrad.
Varje kilo vatten i myren hjälper alltså till att skydda en bit kol. När torven dikas ut tränger syre ned, nedbrytningen tar fart och kolet som lagrats i årtusenden börjar läcka ut som koldioxid och lustgas12. Vattnet och kolet hänger direkt ihop.
Under holocen, de senaste ca 11 700 åren, har nordliga torvmarker i genomsnitt bundit
Med 56 kg C/m³ motsvarar det i genomsnitt bara ungefär 0,4 mm torv per år (egen beräkning). En meter torv representerar alltså ofta 2 000–3 000 års ackumulation. Därför är förlorat torvkol i praktiken omöjligt att ersätta inom mänsklig tidsskala.
Räkna på din egen myr
Ange yta och torvdjup så räknar sidan ut ungefärliga mängder. Standardvärdena är medelvärden från litteraturen13. Resultatet är en uppskattning och ersätter inte fältmätningar.
Avancerat: torvens egenskaper
Vid 1 hektar och 1 meter torv: 10 000 m³ torv, cirka 9 000 m³ vatten och runt 560 ton kol. Det motsvarar mer än 2 000 ton CO₂ om allt kolet skulle oxideras.
Ett myrrikt land
Sverige är ett av Europas mest våtmarksrika länder. Gränsen för vad som räknas som våtmark är inte alltid skarp, men omkring 15 % av landets yta anges ofta som våtmark10.
Svenska torvmarker har dikats i stor skala för skogsbruk, jordbruk och torvtäkt. Utsläppen från dränerad torvmark motsvarar enligt Naturvårdsverket ungefär en femtedel av Sveriges totala territoriella utsläpp12. Därför är återvätning en av de klimatåtgärder som myndigheterna lyfter fram.
Våtmarker försvinner snabbare än skog
Sedan 1970 har omkring 35 % av världens våtmarker försvunnit, där data finns, vilket är tre gånger snabbare än skogsförlusten8. Räknat från år 1700 kan förlusten i vissa regioner vara uppemot 87 %9.
Läs mer: vad är torv och våtmark, var finns de och varför försvinner de? →
Dikning
Sänkt grundvattenyta gör att syre når torven. Kolet oxideras och avgår som CO₂, och marken sjunker ihop. Vattnet rinner snabbare ut i vattendragen.
Torvbrytning
Torv som bryts för bränsle eller odlingssubstrat avger sitt kol inom några år eller decennier. Kolet byggdes upp under tusentals år1.
Återvätning
Genom att täppa igen diken höjs vattenytan igen. Nedbrytningen bromsas och vattenmagasinet byggs upp. Återvätning är den metod Naturvårdsverket rekommenderar för att minska utsläppen från dränerad torvmark12.
Frågor & svar
Är våtmark och torvmark samma sak?
Inte riktigt. Våtmark är ett brett begrepp för mark där vatten finns nära, i eller över markytan under en stor del av året. Torvmark är mark med ett tjockt lager torv. I orört tillstånd är torvmarker våtmarker av typen mosse, kärr eller blandmyr12. Alla våtmarker bildar dock inte torv, till exempel vissa strandängar.
Varför bryts torven inte ned?
I den ständigt vattenmättade katotelmen finns nästan inget syre. De mikroorganismer som snabbt bryter ned växtmaterial i vanlig jord är beroende av syre. Utan syre går nedbrytningen extremt långsamt, så det mesta av kolet blir kvar45.
Släpper inte våtmarker ut metan?
Jo, orörda våtmarker avger en del metan, som är en kraftfull men kortlivad växthusgas. Över lång tid binder en växande torvmark ändå kol. Dikade torvmarker släpper ut betydligt mer växthusgaser totalt, främst CO₂ och lustgas. Därför ses återvätning som en klimatåtgärd trots metanet712.
Hur säkra är siffrorna på den här sidan?
Värdena per kubikmeter är medelvärden. Skrymdensitet, kolhalt och porositet varierar mellan torvtyper och med djupet. Ytlig vitmosstorv är lös och porös, medan djup, nedbruten torv är tätare och kolrikare per volym. De globala och svenska totalsiffrorna har osäkerhetsintervall, och vissa av dem anges i källorna. Se referenserna nedan.
Källor
- Loisel, J., Yu, Z., Beilman, D. W. m.fl. (2014). A database and synthesis of northern peatland soil properties and Holocene carbon and nitrogen accumulation. The Holocene, 24(9), 1028–1042. doi:10.1177/0959683614538073 Skrymdensitet 0,12 ± 0,07 g/cm³, kolhalt 47 ± 6 %, ackumulation 23 g C/m²/år, nordligt kolförråd 436 Gt C.
- Yu, Z., Loisel, J., Brosseau, D. P., Beilman, D. W. & Hunt, S. J. (2010). Global peatland dynamics since the Last Glacial Maximum. Geophysical Research Letters, 37, L13402. doi:10.1029/2010GL043584 Bakgrund om torvmarkernas globala kolförråd och utveckling.
- Rezanezhad, F., Price, J. S., Quinton, W. L., Lennartz, B., Milojevic, T. & Van Cappellen, P. (2016). Structure of peat soils and implications for water storage, flow and solute transport: A review update for geochemists. Chemical Geology, 429, 75–84. doi:10.1016/j.chemgeo.2016.03.010 Torvens porstruktur, porositet och vattenlagring.
- Price, J. S., McCarter, C. P. R. & Quinton, W. L. (2023). Groundwater in Peat and Peatlands. The Groundwater Project, Guelph, Kanada. books.gw-project.org Dränerbar porositet 0,45 i ytan till 0,048 vid akrotelmens bas; akrotelm/katotelm.
- Rydin, H. & Jeglum, J. K. (2013). The Biology of Peatlands (2:a uppl.). Oxford University Press. doi:10.1093/acprof:osobl/9780199602995.001.0001 Vitmossans hyalinceller och vattenhållande förmåga; torvbildning.
- UNEP (2022). Global Peatlands Assessment – The State of the World's Peatlands. Global Peatlands Initiative, United Nations Environment Programme, Nairobi. unep.org Torvmarker ≈ 3 % av landytan, ≈ 600 Gt C, mer kol än all skogsbiomassa.
- Leifeld, J. & Menichetti, L. (2018). The underappreciated potential of peatlands in global climate change mitigation strategies. Nature Communications, 9, 1071. doi:10.1038/s41467-018-03406-6 Utsläpp från dränerade/degraderade torvmarker ≈ 1,9 Gt CO₂e per år.
- Ramsar Convention on Wetlands (2018). Global Wetland Outlook: State of the World's Wetlands and their Services to People. Gland, Schweiz. ramsar.org ≈ 35 % av våtmarkerna förlorade sedan 1970, tre gånger snabbare än skog.
- Davidson, N. C. (2014). How much wetland has the world lost? Long-term and recent trends in global wetland area. Marine and Freshwater Research, 65(10), 934–941. doi:10.1071/MF14173 Förlust upp till 87 % sedan år 1700 där data finns.
- SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Våtmarker – forskningen ur ett vattenperspektiv. Kunskapsbanken. slu.se Ca 15 % av Sveriges yta är våtmark; 12 000 ha anlagd/restaurerad sedan 1990-talet.
- SGU, Sveriges geologiska undersökning (2023). Torvvolymer och kolförråd i Sveriges torvmarker. SGU-rapport 2023:08. resource.sgu.se (pdf) Svenska torvmarker innehåller 3,6–4,6 miljarder ton kol.
- Naturvårdsverket. Våtmarker och klimat (senast granskad 2026-04-30). naturvardsverket.se ≈ 11 Mt CO₂e/år från dränerad torvmark, ≈ 20 % av Sveriges territoriella utsläpp; återvätning rekommenderas.
- U.S. Environmental Protection Agency (2001). Functions and Values of Wetlands. EPA 843-F-01-002c. epa.gov (pdf) En acre våtmark kan lagra 1–1,5 miljoner gallon flodvatten (≈ 9 400–14 000 m³/ha).
Beräkningar markerade som "egen beräkning" eller "omräknat" är härledda direkt från de citerade värdena (1 gallon = 3,785 L, 1 acre = 0,4047 ha, C → CO₂ = 44/12).